De känslor och den symbol som vi förknippar med vigselringen är något alldeles speciellt. Trots att det på intet sätt finns något juridiskt regelverk kring ringen.

Ringen välsignas av prästen och där ligger en del av det som vi alla finner speciellt med vigselringar. Den obrutna cirkeln har också ett symbolvärde, evigheten. Även vid borglig vigsel väljer de flesta att ha vigselring trots att inget i lagtexten säger att så måste ske.

Historia

Historiskt har vigselringen sina rötter från romartiden då ringen var ett bevis på ingångna avtal. Denna urgamla tradition lever vidare i många kulturer än idag. Under medeltiden förkom det att trolovningsringen satt på höger alternativt vänster hand. Tanken att ha den på höger hands ringfinger härrör från det faktum att trohetslöften beseglades med just höger hand. Idag råder det dock ingen tvekan om att vi i Sverige har förlovningsringar och vigselringar på vänster hand. Det är dock inte så över hela världen. Vad kan då denna tradition att har ringen på vänster hand fått sin inspiration från? Skälet till att vi bär ringen på vänster ringfinger kan bero på att man under antiken ansåg att "kärleksvenen" (vena amoris) gick rakt till hjärtat från fingertoppen på vänstra handens finger. I vårt land så lagstadgades det i början på 1600-talet att ringen skulle bäras på brudens vänstra ringfinger.

Fram till slutet av 1700-talet förekom det att kvinnans vigselring hade stenar infattade, men även miniatyrer av madonnor förekom.

Hur många ringar?

Under början av 1800-talet inleddes den tradition som vi endast finner i Sverige och Finland, nämligen att mannen och kvinnan får var sin ring i samband med förlovning och att sedan endast kvinnan får en ring vid giftermål. Dessa ringar var då oftast släta till sin form. I resten av världen får kvinnan vid förlovningen ofta en dyrbar ring och sedan först vid giftermål får mannen en ring och även kvinnan en ring till. Dessa ringar är ofta då lite enklare, släta ringar.

Vår tradition i Sverige med en slät förlovningsring är mycket praktisk. En slät ring är mycket enklare för guldsmeden att ändra storleken på än en ring med infattade ädelstenar. Många gånger kan man få justera storleken på förlovningsringen, men det är då en bra "prövotid" på vilken storlek som sedan blir den perfekta för vigselringen. Även i valet av ringar med ädelstenar ser man idag att det ofta väljs ringar som är tåliga att använda och har en stilren formgivning och då inget som står upp. Om vi t.ex. jämför med USA så ser man en stor skillnad - där väljer man ofta en enstensring som förlovningsring och ofta då med en infattning som t.ex. kan bestå av en hög infattning med endast fyra klor, något som många gånger ökar riskerna för att tappa ädelstenen.

Det som idag är vanligast, att först ha en slät ring och sedan en vigselring med ädelstenar och då till 99% diamanter är ej en gammal tradition.

Alliansringen

Under 1930-talet spred sig bruket av att bära alliansringar med briljanter (slipad diamant) och ädla stenar på skenan, ofta safirer, rubiner eller smaragder, efter utländsk förebild.

Bland det stora flertalet av oss i Sverige var det dock vanligast ända fram till 1960-talet att både kvinnans förlovningsring och vigselring var släta. Under slutet av 1960-talet och fram till 1980-talet såg man ofta ringar som var maskinfrästa med fasetter i alla möjliga former. Priskrig och en minskat intresse för traditioner ledde fram till många modeller av ringar där ett lågt pris var det främsta. Ofta lockades det med att kvinnans ring i stort sätt var gratis. Att erbjuda kunderna ringar att älska och vara stolt över ett helt liv sattes på undantaget.

Idag uppskattas hantverk och kvalité på ett helt annat sätt. En vigselring ses inte som slit och släng utan idag får det ta tid att välja sina drömmars vigselring. Kvalité, hantverk och personlig design har blivit honnörsord. Vi lever i en värld där influenser strömmar allt fortare mellan olika världsdelar och kulturer. Inte minst massmedia och film har fått oss att ändra vårt beteendemönster. Idag ser man inom branschen allt oftare exempel på där man även hos oss väljer förlovningsringar med diamanter. I dessa fall så är det då kanske en eller två stenar, för fortfarande ser de flesta att det är vigselringen som är den ringen som får "kosta". Istället för snabbköpsval av förlovningsring så finner vi idag ett ökat intresse för att välja ringar som passar en hand. Är mannens hand större och kraftigare så är det estetiskt rätt att man tar hänsyn till detta vid val av ringens bredd. Det innebär då att ringarna har samma profil, men att mannens ring är bredare, om hans hand är större.

Färg på guldet?

Den Svenska färgen på 18 k rött guld är en ovanlig legering som nere på kontinenten kallas Swedish Rosé. Den består till 75 % av rent guld och 25 % legering. Av dessa 25 % är 1/3 del silver och 2/3 delar koppar.

I Sydeuropa är förhållandet ofta det omvända; av den 25 % legeringen är 2/3 silver och 1/3 del koppar. Denna legering ger en gulare färg åt guldet.

Vitguld finns inte naturligt utan är en legering. Fram till mitten av 1960-talet användes nickel för att få guldet att bli vitt. Allergier ledde till att vi idag inte använder nickel i Sverige, istället förekommer palladium för att få en vit färg på guldet.

Prinsessslipad diamant	Baguetteslipad diamant	Hjärtslipad diamant	Droppslipad diamant
Smaragdslipad diamant	Marquiseslipad diamant	Trillionslipad diamant

Priset på palladium och tillverkningsmetod gör att vi ibland ser vitguld som har en gul färg. För att kunna saluföra detta gula vitguld så ytbehandlas dessa smycken. Problemet är dock att denna ytbehandling nöts bort efter en tids användning (ca 1 år). De flesta handsmidda ringar i Sverige har dock en hög palladiumhalt (ca 14 %) vilket ger en så bra vit färg (gråvit) att många guldsmeder ej anser ytbehandling nödvändig. Det finns även vitguld med 16% halt av palladium, men denna legering är något mindre hård, vilket innebär att en ring med den legeringen lättare får repor.

Gjutna och maskingjorda ringar har ofta en annan legering som i vissa fall kan leda till att ringen efter en tids användning får en gul färg. Om du är osäker så fråga din guldsmed så kan han/hon hjälpa dig med råd.

Idag är det vanligast förekommande att ringarna är i rött eller vitt guld, men även blandat förekommer. Det man tänka på är att det enkla tidlösa vinner i länden. Även om man t.ex. tycker att en matt yta kan vara läcker så gör man klokt i att fråga yrkesmannen (guldsmeden) om hur ringens yta förändras. Det svar som du då får är att efter en tids användning så ser man ingen skillnad på om ringen var blank eller matt från början. Tiden förändrar, varför man bör undvika modeller som bygger på t.ex. ett spel mellan blanka och matta ytor. Även ringar med maskinfrästa fantasimönster tappar utseendet efter en tid.

När kvinnan väljer förlovningsring är det klokt att tänka ett steg till - hur brett vill jag att det totalt skall vara på mitt finger och hur mycket plats finns det på mitt finger? Ibland kanske vi har en annan önskan om bredd än vad som passar ens hand.

Val av ädelsten i vigselringen

Det är inte en tillfällighet att diamanten är den vanligaste ädelstenen i en vigselring. Diamanten är unik i såväl lyster som hållbarhet. Hårdheten hos en diamant är 10, vilket gör den till det hårdaste materialet som vi känner till. Diamantens pris påverkas av de 4C vilka är en förkortning på, Colour, Cut, Carat, Clarity (färg, slipning, carat, renhet).

Andra lämpliga stenar som har en bra motståndskraft är Rubin (röd) och Safir (finns i flera färger) med en hårdhet på 9. En annan hård ädelsten är smaragden (grön), men den är tyvärr mycket spröd, vilket gör den känslig mot slag och stötar.

Ädelstenar som har en hårdhet från 7 och därunder blir med tiden repiga. I naturen och vår dagliga vardag finns det kvartsdamm som har en hårdhet på ca 7, vilket gör att alla stenar med denna hårdhet eller lägre tappar ytfinish.

Droppslipad smaragd	Gul och blå safir	Rosa safir	Rubin

En syntetisk framställd Cubik Zirkon är när den är ny förvillande lik en diamant, men då den endast har en hårdhet kring 5,5 så blir den efter bara en korts tid användning matt och ful.

Priser

Priset på ringar bestäms dels utifrån vilket material som valts (vikt på guld och vikt och kvalité på ädelstenar), men en viktig betydelse på priset har också arbetets art. En stor del av ringar idag är maskingjorda och att jämföra pris mellan en designring som är handsmidd och en maskingjord ring är inte rätt. Betänk att ditt val av ring inte skall bäras under en kort tid utan förhoppningsvis ett helt liv. Rådfråga din guldsmed, många gånger kanske det är klokare att välja en vigselring med en diamant som man kan uppdatera i efterhand med fler stenar än att frestas att välja lägre kvalité till ett lågt pris.

Interiörbild från guldsmedsverkstad.

Lycka till!